Alla har fått höra jämförelsen mellan kroppen och bilen där näringen är bränslet och om vi inte får näring, såsom bilen inte får bränsle kan den inte köra. Tanken är god men den är fel.
Bilen fungerar med bränsle. Om du har en bensinbil kommer den enbart fungera på bensin och inte diesel.
Kroppen måste ha näring. Om nu kroppen hade fungerat som en bil och du gav kroppen något näringsfattigt betyder det att kroppen helt enkelt inte skulle vakna dagen efter för att den inte fått tillräckligt med näring=bränsle för att fungera.
Det leder till nästa missuppfattning och det är att näring=mängd. ”Man måste äta en stor frukost för att orka med dagen”.
Du får inte mer näring ju större mängd du äter, det är en felaktig uppfattning som gör att människor äter för mycket. För mycket och fel. Riktigt näringsrik mat kan du inte äta i samma mängd som näringsfattig mat därför att kroppen kommer känna att den fått näringen den behöver för tillfället. Näringsfattig mat kan man äta mycket av och den mättnadskänslan man får är inte att kroppen fått tillräckligt med näring utan att magsäcken är full och det inte får plats mer.
Jag kan hälla vatten i min bensintank så den blir full och överfull och rinner ut överallt men kommer den starta? Nej. Den har fått stor mängd av något men den har inte fått bensin, vilket är det den behöver.
Våra kroppar anpassar sig, de anpassar sig länge. Vet du hur länge? I 30-35 år kan våra kroppar anpassa sig efter skräp vi utsätter den för. Den fungerar inte optimalt men den fungerar. Kroppen kommer göra allt som krävs för att hålla dig vid liv tills det verkligen inte går mer.
En bil kan inte anpassa sig. Behandlar du den fel på ett sätt som påverkar maskineriet så är det färdigkört med den.
Så när vi jämför kroppen med bilen tänker man lite fel att ”jag mår ju bra” även om jag äter det som man ”inte ska” äta.
Faktum är att du ”mår” bra för att din kropp kämpar med att hålla dig fungerande.
Faktum är att du hade mått bättre om inte ditt maskineri behövde jobba så hårt.
Faktum är att du kanske inte ens vet vad ”mår bra” betyder för att du under många år har vant dig vid att bli trött på eftermiddagen, ha huvudvärk, få influensan en eller två gånger om året, ha förkylningar, övervikt, undervikt, andningsproblem, allergier, magproblem och alla dessa saker som vi anser tillhöra vardagen idag. Dessa är bara de vanliga problemen, sedan kommer de större sjukdomarna.
Om vår kropp hade fungerat som en bil hade vi inte kommit undan med att stoppa i oss vad som helst. Det hade varit omedelbara konsekvenser. Till exempel dricker en cola och dör på plats. Det vi ser nu är att det blir mindre konsekvenser för att kroppen försöker hålla dig vid liv och den ger dig små signaler istället i form av olika obehag. Dessa signaler är till för att visa oss att något inte står rätt till och att det behöver åtgärdas. Vad vi också ser är att dessa signaler ignoreras och kanske inte ens hörs för att många inte längre ser det som signaler utan som vardagliga problem som ”alla” har. När man har vant sig vid huvudvärk eller att ha ont i magen en gång om dagen så är det inte längre ett problem, det är en vana.
Om det börjar brinna i mitt hus och brandlarmet går, vad ska jag göra? Jag ska givetvis se till att få elden släckt så den inte sprider sig och ta reda på vad det var som orsakade branden. Jämför hur vi hanterar kroppen:
Larmet i kroppen går, t.ex magvärk, vi har vårt larm och vår brand. Vad gör vi? Vi tar en tablett som gör att vi inte känner magvärken och fortsätter leva på precis samma sätt som innan.
Vi släcker signalerna istället för att fixa grundorsaken och vi låter kroppen anpassa sig för att det inte är tillräckligt illa. När sjukdomarna kommer blir vi förvånade.
Varför lärs inte detta ut i skolan innan man hunnit orsaka skador? Varför lär vi oss inte på riktigt hur denna fantastiska maskin fungerar och hur vi tar hand om den? Varför lär vi oss inte hur viktiga våra tankar är för vår hälsa? Varför lär vi oss inte hur våra tankar och relationer till mat påverkar vår kropp? Vi lever i en tid då ”belöning” och att ”unna sig” är cocktails av gifter. Vi belönar oss på samma sätt som vi gör med våra hundar. De flesta av oss skulle inte ge våra hundar något som inte är bra för dem heller för vi vet att de inte mår bra av det. Sedan blir vi arga på människor som skriver om sådant här därför att det är obekvämt att läsa.
Det är inte obekvämare än att leva med en sjuk kropp, det kan jag lova. Vi misshandlar oss själva och njuter av det. För det smakar ju gott.
Slutligen, låt mig ännu en gång dra mitt mantra: det är inte Livsmedelsverkets ansvar att hålla dig frisk, det är inte läkarnas, det är inte TVn’s. Det är ditt, har alltid varit och kommer alltid att vara. Det är ditt eget ansvar. Precis som när vi ska köpa en TV och vi undersöker tio olika butiker och tjugo olika modeller för att jämföra och prispressa dem mot varandra ska vi göra när det gäller vår hälsa. Kolla alla metoder, undersöka, lära oss, utbilda oss. Det sorgliga är att många stoppar i sig vad som helst utan att ha en aning om innehållet men gud förbjude att de skulle köpa första bästa, skitTV.
Det är dags att prioritera om, eller hur? Min kropp är ingen annans ansvar, ingen bryr sig hur den fungerar, det är bara jag som måste göra det. Ju snabbare vi förstår detta, desto bättre. Jag är i alla fall trött på att se så många människor bli sjuka när det kunde ha förhindrats enkelt från början i de flesta fall.
Medvetenhet.